Innan vi flyttade till Japan läste jag om japanska hotsprings, onsen. Det är varma bad som värms upp av vulkaniskt aktivt vatten. Hokkaido är välkänt för sina många fina onsens och om man åker hit måste man naturligtvis gå på ett sådant. I japanska guideböckerna varnas för att man på onsen måste klä av sig naken och man badar naken bland massa andra nakna människor. Jag tror guideböckerna främst riktar sig till amerikaner eller andra som har engelska som modersmål som också är pryda och överblyga.
Själv var jag smått oroad över beskrivningen för det verkade ju lite sisådär kul att bada naken med massa japanska män. Därför avstod jag att besöka onsen även om jag hade den möjligheten. Men när vi för första gången åkte till den aktiva vulkanen Koma och jobbade där fanns inga alternativ. Boendet var ett sjaskigt slags studentrums-ställe där de bara hade gamla bortrostade duschhandtag som satt fast i sprucket kakel i nåt som skulle likna ett gemensamt duschrum. Givetvis fanns inget varmvatten (?). Det var extremt billigt men fanns alltså ingenstans att tvätta av sig förutom möjligtvis i handfatet vid toaletten men där fanns också bara kallvatten. Alternativet var att tvätta av sig vid käksbänken vilket kändes sådär roligt eftersom en 20 personer eller så bodde där och det var alltid någon i köket. Det blev alltså nödvändigt att besöka ett onsen.
Det onsen vi gick på ligger nedanför berget Koma och är rätt idylliskt beläget. (Så länge det inte finns hög risk för vulkanutbrott). Liksom i många andra onsens tar man av sig skorna och tar på sig innetofflor för att komma in. Man köper en biljett i en maskin som står någon meter ifrån onsen-personalen, och ger sedan biljetterna till personalen. Har man tur har man köpt rätt biljett. (Det händer faktiskt emellanåt.) Om man inte har med sig handduk eller nåt annat kan man hyra tvål, shampo, liten skrubb-handduk och stor handduk. Allt läggs i en liten fyrkantig plastkorg som ser ut ungefär som en förminskad shoppingkorg. Ibland ingår den lilla handduken i avgiften så man kan ta den med sig efter badet.
När man lämnat sin förbetalda onsenbiljett i kassan ska man gå in i omklädningsrummet. Här kan ett litet dilemma uppstå. Omklädningsrummen är gömda bakom ett slags halva dörrdraperi och texten på dom är oftast skrivna på japanska. Det gäller alltså att välja rätt. Jag har märkt att de röda oftast (el alltid?) är för kvinnorna. Ibland används andra färger och då kan det bli svårt att välja rätt avklädningsrum.
Väl därinne i omklädningsrummet tar man av sig kläderna givetvis och sedan väntar den långa svåra skrubbningen av kroppens alla skrymslen. Först måste man skölja av sig i varmt vatten så huden mjukas upp litegrann. Här är det smart att först skölja håret, ta shampo i håret och låta det vara inshamponerat tills man är färdig med kroppen. Sedan tar man fram den lilla skrubbhandduken, tar tvål på kroppen. Eller på handduken och skrubbar hela kroppen rätt hårt. Man kör en hård skrubbomgång över hela kroppen. Var inte blyg. Som utlänning får man räkna med att folk stirrar oavsett hur och var man skrubbar.
Har man oturen att som jag råka glömma ta med sig den lilla skurhandduken börjar folk hjälpsamt ge bort sina egna handdukar för att hjälpa till. Skrubbningsproceduren är en mycket viktig del av japanska bad och onsens och får absolut inte glömmas. Om man verkar vilsen eller sådär kommer någon att komma fram och börja pladdra på japanska för att visa på sig själva hur man skall göra. Japanska kvinnor är väldigt hjälpsamma mot vilsna, nakna utländska kvinnor som verkar okunniga i japansk badningsvanor.
Jag tror folk brukar skrubba hela kroppen två gånger. Minst. Vissa har stora lass med olika kropps- och hudrengöringsprodukter att använda. Det tar tid och det är faktiskt lite jobbigt. En del japanska kvinnor använder speciella ansiktscremer med blekmedel i så att de skall bli vitare. Först efteråt när man skrubbat bort all död hud och smuts får man lov att gå i onsenbaden. Om man kan.
Onsenbaden är ofta väldigt varma. Storlek, temperatur och antal varierar mellan onsen, likaså vattenkvalité. Om det är ett dyrt är det oftast rätt bra är en regel. Men, trots vad jag befarade var det inte alls så att män och kvinnor badar tillsammans. Nej, de flesta onsen är separerade och vill man verkligen bada mixat nakenbad får man leta upp ett sånt ställe. Jag har hört att de finns men aldrig besökt.
Det finns även naturliga varma källor ute i skogen eller bergen om man kan hitta till dom. Dessa är mixade och ligger helt öppna för alla att se. Det hade varit spännande att åka till ett sånt för jag misstänker att japanerna faktiskt badar med baddräkt eller handduk framför sig på såna ställen. En del använder en handduk för att skyla sig när de är på vanliga onsens, och i TV används alltid en handduk för att skyla de som filmas på onsen.
Jag undrar också hur de gör med sin skrubbningsprocedur där vid de naturliga varma källorna. Står de nakna vid kanten av källan i snö och kyla och skrubbar av sig? Eller går man bara dit för att gå på någon slags ”romantisk” nakendate? Jag vet inte men jag skall ta reda på det.
Irohano Arne sade ,
februari 19, 2008 @ 10:26 e m
Det är konstigt att ryktena om nakna gemensamhetsbad i Japan lever kvar så starkt som de gör. Men faktum är att redan efter Meiji-restorationen i andra halvan av 1800-talet då Japan öppnade sig mot omvärlden så började en slags prydhet inträda i det japanska samhället. Men det är sant att det funnits/finns kvar inte bara onsen utan även s.k. sentô eller furo i städerna, dvs offentliga badinrättningar, där man kunnat bada gemensamt båda könen.
Men det är nog trots allt på tillbakagång och den lilla tvätthandduken eller tvättlappen som du nämner används under alla förhållanden som ett slags fikonlöv även om man badar segregerat kön för kön. En del behåller den lilla handduken diskret döljande de privata delarna även när man stiger ned i den gemensamma bassängen; och om det lokalt är förbjudet att ta med den ner i vattnet viker en del ihop den lilla handduken och lägger den på huvudet istället. Det kan se rätt lustigt ut men man har då full koll på den så att man kan dölja sig senare när man stiger upp ur vattnet.
En liten kommentar om det du skriver – ”Först efteråt när man skrubbat bort all död hud och smuts får man lov att gå i onsenbaden. Om man kan.” – så vill jag bara tillägga att det är viktigt att skölja sig ren från allt tvållödder, gammal smuts osv innan man får stiga ned i den gemensamma bassängen. Det är därför man på de flesta onsen och sentô först sitter på en liten pall framför en vattenkran och tvättar sig varefter man tar den lilla plastbaljan/skopan som traditionellt ingår i utrustningen och häller vatten över sig tills man blir helt ren (på modernare inrättningar finns ofta en löstagbar handdusch istället).
Sedan är det dags för det viktigaste av allt, att glida ned i det varma vattnet och ägna sig åt livgivande kontemplation! Det är en rent (sic!) buddistisk upplevelse som låter själen hinna fatt den stressade kroppen i det japanska moderna samhället.
Dr. Karin sade ,
februari 20, 2008 @ 4:56 f m
hejsan Arne och tack för din kommentar. Intressant med gemensamhetsbaden.
Naturligtvis måste man skölja bort all tvål, nåt annat vore väl omöjligt?
Vad gäller den där biten med livgivande kontemplation så misstänker jag att den som kom på det där inte har en aning om hur det är att ha med sig energiska barn på onsen. Det är ingen sitta-still-och-kontemplera-upplevelse då direkt, utan snarare: upp och ner ur baden, springa ut, springa in, testa bubbelkaret, ut igen, få ner barnen från kanten av källan innan de ramlar i och drunknar eller blir skållade i vattnet, få dom att sluta springa på halkiga golv och stenar, inte tappa bort leksakerna och be de stackars besökarna att leta efter dom på botten av bassängen, och så vidare…
Det lugnaste är snarare att komma ut ifrån badhusen med ett trött lagom mosigt och rentvättat barn. DÅ kan man slappna av.
Milla sade ,
februari 20, 2008 @ 10:05 f m
på något sätt låter det där mysigt, hade nog velat testa; bara för att ha testat ^_^
är det något du skulle kunna tänka dig att göra igen? ^^
storasyster sade ,
april 1, 2008 @ 2:56 f m
du glömde nämna att dom inte gillar tatureingar på badhusen