Sojabönsmjöl används ibland i Japan till olika saker. Bland annat till de måttligt aptitliga mochikakorna (sega ris”kakor” (dvs runda klumpar) som växer i storlek när man tuggar på dom och blir sådär lagom slemmiga, sega och kväljande. Finns ingen svensk motsvarighet direkt om man inte tar de där brödklimparna man kan göra i soppa men lägger ihop många till en bulle och försöker att äta den men varför skulle man göra det liksom? Det skulle ju bara bli en seg geggamoja man inte kan svälja! Ojdå vilken lång parantes det här blev och det fick till och med plats en till parantes inuti den. Synd att man inte kan slå rekord med hur långa paranteserna är (**) eller vänta, det kanske man kan?), men även till andra saker såsom småkakor.
Jag tror inte det är samma slags mjöl som säljs i Sverige för sojabönsmjölet här verkar vara tillverkat av rostade sojabönor. Men jag kan ha fel.
Generellt vad gäller sojabönsprodukter så är ju Japan det land som har nått högst sojabönsproduktevolution (javisst kan jag ihopskriva ord när jag är på det humöret) med exempelvis tofu, miso, sojasås, abura-age, rostade sojabönor, sojabönsmjöl, sojabönsgodis (tror jag väl att det finns, varför inte?), och även chips med sojabönssmak. Jag försöker förtvivlat komma på nåt man inte bör ha sojabönor i men kommer inte på nåt alls. Sojabönor passar till allt: gröna kokta eda-mame till öl/barn (praktiskt att de både användningsområdena sammanfaller….), till mat, till efterrätter och till snacks.
Men det vore ju synd att bara ÄTA sojabönor så det klart att man har utvecklat sojabönsmjölk. Tydligen är det en mycket typisk japansk dryck; att man tar sojabönsmjölk och spär ut den och dricker som måltidsdryck. Mer närande än vatten och ändå få kalorier.
Problemet med den där utspädda sojabönsmjölkstraditionen (se där, en ihopskrivning igen), är att japanerna gärna blandar i allt möjligt vitt i andra drycker också…tex utspädd sur yoghurt med cider, eller mjölkliknande substitut med vindruvssaft. Någon normal saft existerar för övrigt inte här. Bara hybridssaften. Oj, oj, oj, vad jag är trött på hybridsaft numera…
De utblandade hybriddryckerna mellan vitt och vanliga drycker ser trevliga ut och blir extragulliga om det blir dimrosa-dimlila som när man blandar med ex jordgubbar eller vindruvor eller dimljusgrön om man blandar med melon (och varför skulle man inte blanda mjölk och melon? Båda börjar ju på ”m” och smakar gott). Hm..jag har inte kollat efter sojabönsmjölk mixat med grönt te men är rätt säker på att det måste finnas. Lovar att kolla i affären nästa gång (^_^)/