april 18, 2008
· Arkiverad under Japanska berg, Livet i Japan, mossor · Tagged japansk natur
Har ingen tid att blogga just nu direkt. Har inget roligt att skriva heller då vi efter snart 2 år i Japan anpassat oss!!! Det är underligt men sant. Istället tänkte jag dela med mig av mina bilder från Japan…speciellt från fältarbetet på japanska berg och vulkaner. Får se hur länge jag kan hålla på utan att överskrida utrymmet här på bloggen.
Först kommer bilder från Mt. Koma (42°06′N, 140°68′E). Det är en aktiv vulkan i södra delen av Hokkaido och ligger strax utanför Hakodate. På den här vulkanen finns mycket Raggmossa (Racomitrium lanuginosum) så det är perfekt för att jobba för en moss-ekolog ^_^. På grund av risken för utbrott måste man ha massa specialtillstånd för att få komma i närheten av vulkanen och det är bara teknisk personal och forskare som får det i dagsläget. Det kommer en del förvirrade turister dit också men de måste gå väldigt långt för att komma till själva topparna eller vulkankratern. Detta är dock inget som rekommenderas eftersom kommunens räddningsstyrka inte vet om hur många människor som är på vulkanen ifall det skulle bli utbrott. Fast det kan dom väl se tycker man eftersom det finns videoövervakning på flera ställen där.
Så här ser Mt. Koma ut från vägen upp. Det är lärkskog blandat med lite barrträd som syns.
Här är utsikten från vandringen upp där man ser de fina Onumasjöarna som är ett populärt turistresemål för japanerna.
Här är ungefär på 900möh och här finns vägskyltarna för vandringslederna som en gång i tiden (före 1972 tror jag för det var då det var ett jättestort utbrott sist). Det har varit utbrott en del gånger även efter 1972 men inte lika stora. Senast var år 2000. Jag hoppas verkligen inte att det blir nåt fram till nästa år för då går mina fältexperiment åt skogen! Eller åt lavan faktiskt…
Här är en av de 2 topparna på Mt. Koma. Det gråa man ser är Raggmossan som jag forskar på. Dom är väldigt fina och det kommer kanske några mer snygga foto bara på mossan nästa gång ^_^
januari 31, 2008
· Arkiverad under Livet i Japan, mossor
Jag tycker väldigt mycket om min mp3spelare. Inte bara för att den är liten och smidig utan också för att den fungerar utmärkt som distraheringsfaktor vid speciellt akuta lägen. Exempelvis när dottern försöker gå in i köket för att se varför maten dröjer när vi har varit på restaurang, eller när hon försökt att få servitrisen att ge henne (gratis) glass på en annan restaurang. Även på resor funkar den bra som tidsfördrivning för dottern och mig. Nu lyssnar hon på en spännande bok när hon skall somna, vilket är effektivt som nedvarvning på kvällen.
Nackdelarna torde vara att jag ofta glömmer den på olika ställen för att den är så liten. Till skillnad mot en mobiltelefon så kan man ju inte ringa till den. Lite osmidigt helt enkelt. Jag fick därför köpa en liten tygväska där jag har den inuti. Det förhindrar dessutom att den ligger på och spelar musik och sånt när ingen lyssnar. Lite opraktiskt när man sedan skall lyssna och batteriet är slut. Speciellt som man vet att batteriet skall räcka i minst 2 veckor dygnet runt, ungefär.
Ytterligare nackdel upptäckte jag idag när jag satt och analyserade moss-skott. På mitt arbetsrum finns ett handfat där man kan tvätta av händerna och dylikt. I mitt handfat är det massa mossa i avloppet så det rinner ner lite dåligt. Idag sköljde jag ur en kaffekopp och satte mig sedan för att analysera mossorna. Efter en bra stund kommer någon till mitt rum och försöker få min uppmärksamhet. Det var nämligen vatten över hela golvet. Jag hade inget märkt för jag lyssnade på musik.
Det värsta är att jag inte alls minns att jag vare sig öppnade eller stängde kranen. Kanske var det ett japanskt troll som kom in på mitt arbetsrum när jag inte hörde och illsinnigt satte på vattenkranen!
Å andra sidan är mitt minne en aningen selektivt. Till exempel så minns jag aldrig var jag har mina experiment längst upp på toppen av ett av de berg jag jobbar på. Efter att ha vandrat mer än 6 km i närapå 1000 höjdmeter så hittar jag inte mina rutor! Tiden är extremt begränsad för man måste ju gå ner från berget innan det är mörkt och det är mycket jobb att utföra på vägen ner. Varje gång (okej bara två gånger hittintills) har jag blivit stressad och gått fram och tillbaks som en galen irrhöna i flera kilometer för att hitta platsen. Stirrandes ner i marken och desperat kollat under varenda dvärgtall på berget! En gång frågade en japansk bergvandrarsnubbe vad jag letade efter och jag berättade då att jag var forskare. På mossor. Han sa bara: ”jaha!”, flinade litegrann och så gick han därifrån. Vad får egentligen folk alla sina fördomar ifrån!?
januari 29, 2008
· Arkiverad under mossor
Jag vill gärna dela med mig av några lätt underhållande mejl som har kommit ut på bryonet listan (vi har en global mejllista som vi skickar omkring mossig information på.)
Först kom det här:
Through the generosity of the Willi Hennig Society TNT is now completely
free. To download the latest version, go to Homepage blabla (min ändring).
Members of other societies should forward this information to their own
mailing lists.
——————-
Sedan kom det här:
TNT? Trinitrotoluene? The well known explosive?
Maybe I’m simply lacking in imagination, but I can’t quite see an
immediate use for it. Perhaps to clear an area of undesirable invasive
species such as Campylopus introflexus, or Lophocolea semiteres? But
even then it’s use would seem just a tad extreme. But the lads in the
Al-Qaida Bryology Brigade will probably be interested.
Lägg märke till att de två latinska namnen som nämns är 2 mossor, varav Campylopus är ett väldigt aggressiv art som börjat invadera ekosystem den inte bebott förr. Ett hot mot miljön alltså.
———————-
Svar som knappast gör en så mycket klokare, kanske.
TNT is a software package for phylogenetic reconstructions.
But I don’t see it’s use either as the latest version of PRAP, i.e.
PRAP2 by Kai M?is basically doing the same, but also includes the
ratchet for ML analyses developed by Morrison. Besides PRAP uses a
ratchet approach to calculate decay values.
